Första världskriget rasar och världen är i kaos. I den här turbulenta tiden behöver människor en flykt, något vackert och inspirerande att hålla fast vid. 1916, precis när krigets skugga bredde ut sig över Europa, presenterade D.W. Griffith sin mästerverk, Intolerance, för en hungrig publik. Den här filmen, som länge betraktas som en av de viktigaste i filmhistorien, är ett episkt drama som sträcker sig över århundraden och berör fyra olika historiska perioder: Babylons fall, den franska massakern på hugenotterna, det 1600-talets Saint Bartholomew’s Day-massaker och den moderna historien om en arbetarkvinnas kamp mot socialt stigma.
Griffiths vision var att skildra intoleransen som ett genomgående tema i mänsklighetens historia. Han använde den dramatiska kontrasten mellan olika epoker för att illustrera hur hat, fördomar och fanatism kan leda till våld och förstörelse. Intolerance är inte bara en historisk film utan även en kraftfull kommentar om samtiden och dess konflikter.
En Stellar Besättning och Tekniskt Geni
Filmen var banbrytande både i sin skala och tekniska prestationer. Griffith använde nya kameravinklar, montageteknik och specialeffekter för att skapa ett visuellt mästerverk. Han byggde massiva scener och anlitade tusentals statister för att återskapa historiens grandiosa ögonblick.
Intolerance är en film med ett imponerande ensemblecast, men utan några stjärnor i dagens bemärkelse. De flesta skådespelarna var okända teaterartister som Griffith valde för sina talanger snarare än deras berömmelse. Lillan Gish, som spelade rollen som den unga mördaren i den moderna berättelsen, blev senare en ikonisk stumfilmsstjärna tack vare hennes utmärkta prestationer.
En Komplexa Berättelse i Fyra Akter
Filmen är uppdelad i fyra kapitel, varav varje kapitel representerar en period och ett specifikt exempel på intolerans:
- Babylons fall: I denna akt skildras den tragiska historien om kung Belsassar och hans rike.
- Den franska massakern: Här följer vi den brutala förföljelsen av hugenotterna i Frankrike under 1500-talet.
| Akt | Tidsperiod | Tema | Huvudkaraktärer |
|—|—|—|—| | I | Babylonien, ca. 539 f. Kr. | Falskt hopp och förlust av makt | Kung Belsassar | | II | Frankrike, 1600-talet | Religiös intolerans | En adelsfamilj och deras kamp mot förföljelse |
- Saint Bartholomew’s Day-massakern: Den tredje akten skildrar den våldsamma händelsen där tusentals protestanter mördades i Frankrike.
Akt | Tidsperiod | Tema | Huvudkaraktärer |
---|---|---|---|
III | Paris, 1572 | Hat och fanatism | En katolsk adelsman som är övertygad om sin rättvisa |
- Den moderna berättelsen: Den fjärde akten utspelar sig i USA under den tid då Griffith skapade filmen. Här följer vi historien om en arbetare som blir ostraffad på grund av sitt förhållande till en man från en lägre social klass.
Akt | Tidsperiod | Tema | Huvudkaraktärer |
---|---|---|---|
IV | USA, tidigt 1900-tal | Social intolerans och orättvisa | En arbetarkvinna som kämpar för sin rätt till kärlek och respekt |
Intolerance’s Arv och Kontroverser
Intolerance hade en enorm inverkan på filmindustrin och inspirerade många framtida filmskapare. Filmens användning av montage, dramatiska belysning och stora scener revolutionerade filmbranschen. Men filmen har också varit föremål för kontroverser.
Griffiths porträttering av de franska hugenotterna och den moderna arbetarkvinnan har kritiserats för att vara stereotyper och för att förstärka negativa fördomar. Trots dessa kontroverser förblir Intolerance en betydelsefull film som fortfarande kan beröra och provocera tittare idag.
En Utbredd Klassiker?
Även om Intolerance inte är en lätttillgänglig film för alla - den kräver tålamod, uppmärksamhet och förmåga att hantera långsamma tempo och stiliserade skådespelarprestationer - är den definitivt värd att se. Den erbjuder en unik inblick i den tidiga filmskapandet och ställer viktiga frågor om intolerans och dess konsekvenser. Om du vill uppleva en film som verkligen bryter barriärerna för traditionell berättande, då är Intolerance ett måste!
Experimentellt Narrativ och Den Stumma Era
Intolerance är ett exempel på den experimentella berättarformen som präglade den tidiga stummafilmsepoken. Filmen avvek från de konventionella dramatiska strukturerna och använde montage, parallella handlingar och symboler för att convey storyn.
Griffiths vision var att skapa en film som skulle engagera publiken på ett intellektuellt och emotionellt plan. Han ville utmana traditionella sätt att tänka om berättelse och förmedla komplexiteten i mänskliga relationer och historiska händelser.